Hotad miljö – Glumshammars gård i Glumserud

glumshammar_33

Hotad miljö. Glumshammars Gård i Glumserud. Bild från sommaren 2007. Klicka för stor bild.

Glumshammars Gård i Glumserud pekades ut som kulturhistoriskt värdefull redan i Värmlands Museums och Karlstad Kommuns kulturhistoriska inventering 1976-78 men finns också med i den stora inventeringen från 1984 (sid 139, 638 Glumshammaren 4:1). Redan 1977 konstaterades att gården, som redan då var obebodd, led stor brist på underhåll.

glumshammar_1977

Text och bild ur inventeringen från 1977. Klicka för större format.

”Det är angeläget att kommunala organ och enskilda följer upp inventeringen och verkar för att de kulturhistoriskt värdefulla områden och byggnader som finns redovisade i utredningen bevaras och skyddas” skrev landsantikvarie Gösta Von Schoultz och stadsarkitekt Per Lagergren i förordet till inventeringen (läs hela förordet). Trots dessa vackra ord har Glumshammars gård befunnit sig i fritt förfall under de tre decennierna som gått sedan den pekades ut. Idag är den en sorglig syn.

glumshammar_5

Glumshammars gård sommaren 2007. Långt gånget förfall. Klicka för stor bild.

Den nuvarande ägaren har uppenbarligen inga som helst ambitioner att underhålla gården utan sålde den istället här om som en timmerstomme, för rivning och avflyttning. Men gården, eller ska vi säga stommen, blev aldrig flyttad. Istället står den kvar, plundrad på alla sina kakelugnar och järnspisar, med nerriven lerklining som blottlagt den månghundraåriga timmerstommen och med utslagna fönster och söndersparkade fönsterbågar. Men trots att såväl naturens krafter och vandaler fått härja fritt i snart trettio år kan man ännu ana den stolthet som här en gång rådde.

glumshammar_4_web

Interiör från övre plan på Glumshammars gård, mars 2009. Klicka för stor bild.

Ännu så länge är stommen och de breda 1700-talstiljorna i taken och golven märkligt friska och om viljan fanns skulle gården mycket väl kunna räddas till eftervärlden. Men då krävs att en räddningsaktion inleds å det snaraste. Både huvudbyggnaden och den vackra ladugården på andra sidan vägen är illa däran och bör snarast förses med det rivnings- och förvanskningsskydd som man redan 1977 skrev in i kulturmiljöprogrammet att de skulle få. Som en första prioritering bör taket tätas, huset bör tömmas på allsköns bråte som ligger slängd där, och fönster och dörrar bör sättas igen. Ett samråd med ägaren för att hitta en lösning som långsiktigt tillgodoser byggnadens kulturhistoriska värden bör snarast arrangeras.

Sedan idag, den 30 mars 2009, är Glumshammars gård upptagen på Svenska Byggnadsvårdsföreningens Gula lista för hotade kulturmiljöer.

2 svar till “Hotad miljö – Glumshammars gård i Glumserud

  1. Det är härligt och inspirierande med gårdar vars historia och ursprung bevaras.
    Dock har inte alla intresse,kunskap eller ekonomiska möjligheter för att uppnå detta. Om man köper eller ärver en fastighet finns det oftast många olika värden att tillvarata.

    Lantbruket har gått mot större enheter och idag äger/arrenderar lantbrukaren ofta fler fastigheter. Att underhålla alla dessa ekonomibyggnader som i många fall är oanvändbara är inte ekonomiskt möjligt. Bostadshus som flera generationer har brustit i underhåll blir föremål för anmälan för den tredje generationen som råkar att ha ett sånt hus på sin fastighet.

    Jag är intresserad av byggnadsvård och skulle kunna tänka mig att bli medlem i byggnadsvårdsföreningen. När jag läst inläggen på denna sida så förstår jag att denna förening inte är något för mig. Att göra enskilda påhopp på personer vars intresse för byggnadsvård uteblir. Låt människorna på landsbygden få leva för de intressen de har även om det inte är byggnadsvård så brinner de säkert för någon annan del av sin verksamhet på fastigheten.

  2. Hej Marie,

    tack för dina synpunkter. Visst är det, som du säger, härligt med gårdar vars historia och ursprung bevaras. Det är ju det som är byggnadsvård. De gårdar du kan läsa om i inläggen här på bloggen är sådana som är utpekade av kommunerna själva som särskilt kulturhistorisk intressanta, men som ändå tillåts förfalla. För att uppmärksamma detta problem, som tyvärr förekommer frekvent över hela landet, har föreningen startat den sk Gula Listan, en observationslista för hotade kulturhistoriskt intressanta miljöer. I första hand är listan avsedd att få kommunerna att ägna en större omsorg om sina egna utpekade kulturmiljöer, och bli bättre på tillsynen, och dialogen med ägarna. Men naturligtvis också för att få ägarna att ta ett större ansvar. Det gäller såväl i staden som på landsbygden.

    Om du känner dig osäker på vad föreningen står för så besök http://www.byggnadsvard.se och kika på föreningens stadgar. Avgör sedan om du vill bli medlem eller inte. Och man behöver ju inte vara överens med alla och om allt för att finna nytta och nöje med att vara medlem i en förening.

    Varma byggnadsvårdshälsningar,

    Peter Sörensen
    Länsombud i Värmland

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s