Bråte Herrgård på en bild ur Svenska gods och gårdar från 1944
Bråte Herrgård på Segerstad några mil utanför Karlstad är en stor och pampig fastighet bestående av ett huvudhus, flygelbyggnader och ett antal lador och uthus, alltsammans beläget på en kulle med storslagen utsikt över jordbrukslandskapet på Segerstad. Gården har anor som sträcker sig tillbaka till slutet av 1600-talet och är därför av stort kulturhistoriskt intresse.
Från slutet av 1700-talet ägdes Bråte Herrgård av adelssläkten Cederström. Den siste ägaren i den släkten var doktor Karl Cederström som ägde gården fram till år 1902. Sedan dryga tio år tillbaka i tiden ägs gården av ett läkarpar boende i Göteborg
Gården, och i då i huvudsak flygelbyggnaderna samt uthusen, lider sedan decennier stor brist på underhåll. De senaste åren har detta förfall accelererat ytterligare, då inga nya underhållsinsatser gjorts på senare tid. Delar av husen förefaller vara bortom räddning, medan andra, bl a den ena flygeln som är i ett orört originalskick, fortfarande borde vara möjliga att rädda.
Enligt ägarparet har de vädjat till Länsstyrelsen i Värmland och Karlstads Kommun om hjälp, utan att få respons. Denna bild bekräftas dock inte alls av Länsstyrelsen som istället hävdar att man faktiskt har erbjudit all hjälp som står till buds, men att ägarna inte nappat på det. I det avseendet verkar processen ha hamnat i ett olyckligt limbo. Och gården betalar tyvärr priset.
Oavsett vad borde en förnyad insats för att stoppa ett fortsatt förfall göras. Svenska Byggnadsvårdsföreningens Värmlandssektion har varit i kontakt med ägarna för att boka ett möte, och har dessutom varit i kontakt med Länsstyrelsen.
Bråte Gård är dessutom sedan idag, den 13 januari 2009, uppförd på Svenska Byggnadsvårdsföreningens Gula lista över hotade kulturmiljöer.
En av mina studenter, Mia Huss, har skrivit en C-uppsats i konstvetenskap om ”Bråte: en herrgård vid Vänern”, Karlstads universitet 2004. Redan då var den mycket förfallen. Det är (eller rättare sagt var) ju en av de pampigaste herrgårdsmiljöerna i Värmland och borde räddas – men det kostar många miljoner.
Intressant! Den uppsatsen skulle jag gärna vilja läsa. Visst borde gården räddas. Trots det långt gångna förfallet. Tyvärr förefaller de som äger den ha tagit sig rejät med vatten över huvudet. Gårdar av denna storlek kräver kapitalstarka köpare, med kulturhistoriskt intresse. Och en aktiv dialog från kommun, länsstyrelse och länsmuseum. Min förhoppning är att den uppmärksamhet gården nu får genom att den hamnat på ”Gula listan” ska leda till en positiv förändring på den fronten.
Problemet är inte alltid ägarna, utan att vi i Sverige har Europas sämsta kulturmiljöskydd. Ägarna får nästan inte ett öre i bidrag för att vårda husen och ingen myndighet hindrar dem från att låta byggnaderna förfalla. Det här är en politisk fråga som måste lösas, annars har vi snart inga kulturmiljöer kvar.
Anders – det ligger nog mycket i ditt påstående att vi skulle ha Europas sämsta kulturmiljöskydd. Och frågan borde absolut adresseras på högsta politiska nivå. Den åsikten delar jag helt och fullt. Och jobbar också på den. Däremot har vi en ganska bra lagstiftning i Plan- och bygglagen, där det står klart och tydligt att denna typ av kulturhistoriskt intressanta hus inte ska tillåtas att förfalla på det här viset. Fastighetsägaren är enligt lag ansvarig att underhålla dem så att de inte förvanskas eller förfaller. Och om de inte gör det står det i samma lag att kommunens byggnadsnämnd ska ingripa och eventuellt förelägga vite om inga åtgärder vidtas. Detta sköts inte alls av kommunernas byggnadsnämnder idag. De är för okunniga. Dessutom använder inte kommunerna fullt ut de möjligheter till skyddsmärkning i detaljplan som enligt lag ska användas för at skydda kulturhistoriskt intressant bebyggelse. Och dessa två brister borde också adresseras på högsta politiska nivå. Här brister det uppenbart i en samhällsfunktion. Nyligen anmälde jag Karlstads Kommun till Länsstyrelsen just för denna typ av brister. Och fick rätt. Länsstyrelsen underkänner Karlstad Kommuns ärendehantering och säger att den brister. Problemet existerar dock över hela landet. Och något måste göras. Det är ingen idé att stifta nya lagar om inte de vi redan har följs.
Håller helt med dig. Min poäng var att peka på att kulturmiljövård till stor del är en politisk fråga och att vi på det planet är riktigt dåliga i Sverige.
Jag tror dessutom att det är olyckligt att kommunerna, som ofta är mer eller mindre jäviga (och t ex vill gynna kommunens näringsliv), har ett så stort inflytande i kulturmiljöfrågor.
Alla vi som bor i hus som (mer eller mindre) saknar kulturhistoriskt värde måste också (via skatten) vara med och bidra för att rädda vårt kulturarv.
Om inte läkarparet kan rädda sin kulturhistoriska patient bör de lämna över patienten till de som kan.
Finns det några nya bilder att se någonstans?
Kolla http://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=218338, där ligger ett antal ganska nytagna bilder.
Fin sida. Om ni inte redan kände till det så kan jag tipsa om http://28dagarsenare.se/ , med mängder av likasinnade.
Anders Karlsson har fulkomligt rätt i det han säger, desutom är det inte alltid kapital som behövs utan eget kunnande och ett brinnande intresse. när det gått så här långt borde man tvingas sälja till andra.
Åker ofta förbi Bråte Gård och blir lika bedrövad varje gång när man ser förfallet . Vilken fin gård det måste ha varit en gång i tiden. Enligt en bok jag läste så var Bråte omnämd redan på 1200-talet. Så det är verkligen en historisk plats.
Nu när det har gjorts så fina naturstigar och bryggor längre ut på Segerstadhalvön borde Karlstad Kommun vara lite intresserad av att rusta upp även omgivningarna utefter vägen dit.
Någon som vet hur det ligger till med gården i dagsläget? Finns det några kontaktuppgifter till ägarna, och vart kan man hitta dem, alt få tag på dem i så fall, någon som vet?